Arkivterminologi

akt Under ett ärendes handläggning sammanlagda handlingar som rör detta ärende.
aktomslag se skyddsomslag
allmän handling se myndighetshandling
se även handling
se även sekretessbeläggning
arkiv Ordet arkiv kan förstås på olika sätt:
  1. Bestånd av handlingar som upprättats av eller inkommit till myndighet, organisation, företag eller person(er). Ålands arkivlag § 4 anger att "ett arkiv omfattar de handlingar som inkommit till arkivbildaren på grund av dess uppgifter eller som tillkommit genom dess verksamhet."
  2. Institution som särskilt inrättats för förvaring, vård och tillgängliggörande av arkiv (1). Arkivinstitutionen kan vara privat, som t.ex. Svenska Litteratursällskapets SLS arkiv, men är oftast offentlig som Riksarkivet och Ålands landskapsarkiv. De sistnämnda tar inte bara emot, förvarar och vårdar arkiv (1) samt tillhandahåller dem för forskare och allmänhet, de har även en i lag reglerad myndighetsroll.
  3. Lokal var arkiv (1) förvaras. Jfr arkivlokal samt centralarkiv (slutarkiv), handarkiv (närarkiv) och mellanarkiv.
arkivalie Arkivalie är ett äldre ord för arkivhandling. Arkivlagen använder termen åtminstone i § 2 och § 3, i övrigt används begreppet handling.

arkivbeständighet

Skrivmaterial och förvaringsmedel ska vara tillverkade så att hållbarheten och läsbarheten för handlingar som ska bevaras för framtiden garanteras. Beständighetskrav kan även gälla utrustning som skrivare och kopiatorer samt metoder (hantering).

Läs mer om arkivbeständiga material här

arkivbildare En myndighet, organisation, företag eller person(er) i vars verksamhet ett bestånd av handlingar tillkommit, jfr arkiv (1). Offentliga arkivbildare på Åland framgår av arkivlagen § 1.
arkivbildning Med arkivbildning avses de processer varigenom arkivet (1) växer fram och de åtgärder som vidtas vid ärendehantering och annan handläggning. Centrala moment är diarieföring och registrering av data, liksom arkivfunktionens skötsel i form av framförallt arkivering och gallring av handlingar.
arkivbox se förvaringsmedel
arkivering Med arkivering har traditionellt avsetts ”undanläggandet” och sparandet under särskilda former av ett urval viktigare handlingar. Om ordet numera används för offentlig förvaltning avses normalt all behandling och förvaring av handlingar (dokumentation) under hela dess livscykel.

arkivfunktion

Den funktion som styr hanteringen av handlingar (dokumentation) och som har till syfte att så ändamålsenligt som möjligt exempelvis registrera, förvara, bevara och gallra den information som ingår i arkivet (1). 

Arkivlagen § 4-7 anger vad som gäller för arkivfunktionen och organiseringen av den. Arkivfunktionen kan regleras i en arkivstadga eller instruktion eller direkt i samband med arkivplanen.

arkivförteckning

En systematiskt uppställd förteckning över volymerna i ett arkiv (1).

Se även arkivschema.

arkivkartong se förvaringsmedel

arkivlokal

Lokal/utrymme där arkiv (1) förvaras. Arkivlagen § 9 talar om arkivutrymmen som är skyddade mot förstörelse, skada och obehörig användning samt att förvaringsutrymmen för arkiv skall vara säkra mot brand, fukt, stöld och annan åverkan.

Jfr även arkivskåp.

arkivplan (även arkiveringsplan, arkivbildningsplan, dokumenthanteringsplan)

Arkivlagen (2004:13) för landskapet Åland § 6 stipulerar vad som ska ingå i en arkivplan, t.ex. beslut om bevarande eller gallring. Arkivplaner ska fastställas av Landskapsregeringen. 

Läs mer om arkivplaner här

arkivschema

En plan enligt vilken förteckning(ar) över ett arkiv eller en grupp av likartade arkiv (1) ska upprättas och föras. Ett exempel på förteckningsschema är det allmänna arkivschemat (s.k. ABC-schema).

Jfr även arkivförteckning.

arkivskåp Skåp för brandsäker förvaring av arkivhandlingar. Ett s.k. brandskåp bör skydda mot brand och skadlig upphettning i minst 120 minuter. (Ej att förväxla med säkerhets- eller stöldsskyddsskåp, som normalt enbart skyddar mot obehörig åtkomst eller stöld.)

arkivvård

Handhavande av arkiv. Verksamhet som bl.a. innebär att ordna, förvara, vårda (t.ex. konservera), gallra, bevara och tillgängliggöra arkiv (1).

bevarande (även varaktig förvaring) Arkivering ”för all framtid” av handlingar som tillhör kulturarvet och ska finnas kvar för forskning m.m. Bevarandet regleras i arkivplanen.

centralarkiv

Gemensam arkivlokal dit arkivhandingar överförs efter de inte längre behövs i myndighetens dagliga verksamhet och därmed inte behöver förvaras snabbt åtkomliga i handarkiv eller mellanarkiv.

deposition

Arkivhandlingar som överlämnats till Ålands landskapsarkiv (eller annan arkivinstitution) för förvaring och tillgängliggörande, men där äganderätten till handlingarna förblir hos överlämnaren.
Jfr donation.

depositionsavtal

Ett avtal som skrivs mellan Ålands landskapsarkiv (eller annan arkivinstitution) och den organisation, privatperson alt. företag som deponerar handlingar.

diarium

Fortlöpande, samtidigt med ärendenas handläggning förd förteckning över inkomna och/eller utgående skrivelser med notering om innehåll och vidtagna åtgärder. Kan finnas i pappers- eller elektroniskt format, men ingår allt oftare i mer komplexa dokument- eller ärendehanteringssystem.

För diarium och registrering i detta se § 8 i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

dokumentation Samlingsbegrepp för den information som myndigheter (även företag, organisationer, privatpersoner) får in, skapar och hanterar som en direkt följd av sin verksamhet. Begreppet används särskilt då man vill markera att även data i olika IT-system inbegrips, då det för dylika ”informationsmängder” kan kännas främmande med termer som handling, myndighetshandling och arkivhandling.
donation

Arkivhandlingar som överlämnats till Ålands landskapsarkiv (eller annan arkivinstitution) där full äganderätt till handlingarna övergår till Ålands landskapsarkiv.

Jfr deposition.

donationsavtal Ett avtal som skrivs mellan Ålands landskapsarkiv (eller annan arkivinstitution) och den organisation, privatperson alt. företag, som donerar handlingar. 
e-arkiv Med e-arkiv avses arkivering av handlingar i ett elektroniskt system.

förvaringsmedel

Arkivkartonger, arkivboxar, skyddsomslag (aktomslag) o. dyl. förvaringsmedel för arkivhandlingar utförda i standardmått av arkivbeständigt material. Handlingar som (enligt arkivplan) ska bevaras och inte längre behövs lättillgängliga överförs från pärmar, hängmappar o. dyl. till förvaringsmedel som bättre skyddar innehållet.

förvaringstid se gallringsfrist
gallring Utgallring (förstöring) av arkivhandlingar enligt en fastställd arkivplan.
gallringsfrist Den tid som ska förflyta innan utgallringsbara handlingar får utgallras. Denna tid fastslås i arkivplanen och följer ofta av minimitid angiven i lag (jfr t.ex. bokföringslagens bestämmelse om verifikationer).

handarkiv (även närarkiv)

Mindre arkivlokal belägen i närheten av arbetslokal där aktuella handlingar förvaras, även t.ex. brandsäkert arkivskåp.

Jfr centralarkiv och mellanarkiv.

handling

Enligt offentlighetslagen (2021:79) för Åland § 5 förstås med handling varje "framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt."

I offentlighetslagens definition av handling ingår både framställningar i skrift eller bild samt upptagningar. Begreppet ska användas medie- och teknikneutralt, dvs. oberoende av i vilken form informationen eller uppgifterna finns.

Se även myndighetshandling

hyllmeter En löpmeter av handlingar/volymer ställda bredvid varandra på hyllor.
leverans Överlämnande av arkivhandlingar till arkivinstitution (d.v.s. Ålands landskapsarkiv).
leveransreversal Förteckning över de arkivhandlingar som vid visst tillfälle överförs till arkivinstitution (d.v.s. Ålands landskapsarkiv) och som kan tjäna som kvitto.
mellanarkiv

Lokal för arkivhandlingar som är inte helt aktuella och är avsedda att senare överföras till ett centralarkiv eller att utgallras.

Jfr centralarkiv och handarkiv.

myndighetshandling

Myndighetshandlingar är alla handlingar som förvaras hos en myndighet och som antingen ska anses ha inkommit till eller upprättats av en myndighet (jfr § 6 i offentlighetslagen (2021:79) för Åland). Myndighetshandlingar blir offentliga enligt vad som stadgas i offentlighetslagen för Åland. Statliga myndighetshandlingar blir offentliga enligt vad som stadgas i rikslagen (FFS 1999:621) om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Myndighetshandlingar förvaras varaktigt för framförallt forskning eller utgallras i enlighet med fastställd arkivplan, se arkivlagen (2004:13) för Åland § 2 och § 6.

närarkiv se handarkiv
proveniensprincipen Den princip enligt vilken ett arkiv (1) skall sammanhållas och ordnas som en enhet i enlighet med arkivbildarens verksamhet och organisation, d.v.s. arkivet ska bibehållas som det växt fram, inte omstruktureras efter t.ex. ämne.

sekretessbeläggning

En handling kan bara vara sekretessbelagd om det finns stöd för det i offentlighetslagen (2021:79) för Åland eller i lag (FFS 1999:621) om offentlighet i myndigheternas verksamhet, när det gäller statliga handlingar. Att en handling är belagd med sekretess innebär att den är hemlig. Det betyder i sin tur att det är förbjudet att föra vidare information från handlingen, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut en myndighetshandling eller på något annat sätt.

Handlingar kan sekretessbeläggas och trotts det levereras till Ålands landskapsarkiv.

Se även myndighetshandling

serie Under en arkivbildares verksamhet uppkommen eller genom senare ordningsarbete bildad följd av volymer med ensartat innehåll.

skyddsomslag (även aktomslag)

Styvt papper som viks omkring lösa handlingar för att skydda dem och hålla dem samman. Skyddsomslagspapperet skall vara godkända för arkivändamål.

Se även förvaringsmedel.

slutarkiv se centralarkiv
utgallring se gallring
varaktig förvaring se bevarande
volym Sammanfattande term för arkivkartong, pärm eller andra enheter innehållande arkivhandlingar.

I Ålands landskapsarkivs bibliotek finns boken Nordisk arkivkundskab (red. Harald Jørgensen, 1979) för dem som vill lära sig mer arkivterminologi.

Publicerad 14.12.2018Uppdaterad 12.1.2023